GLASYR


Xiao Xues Skola


Till slut frågade jag Xiao Xue: "Hur har du fått till glasyren på det där viset?".

Hon svarade snabbt: "Endast Gud vet!".

Jag förstod. Hennes svar kom att avgöra mitt förhållande till hur jag närmade mig arbetet med glasyrer.

"Jag bara gör det - så får jag se hur det blir ...", exakt detta menade Xiao Xue och på den vägen har jag fortsatt.

Det som sker oförhappandes är baserat på respekt för hantverksskicklighet och tradition. Där en förfaren keramiker uppnår ett planerat resultat i en enda bränning utför jag en chanstagning. Arbetar därpå vidare ut i det okända, bränner på nytt tills jag blir nöjd.

Därför misslyckas jag i regel aldrig eftersom jag inte har någon plan för vad som är det "rätta" resultatet. Om någon därför frågar mig om glasyren, hur den blivit som den blivit, svarar jag "Det är Xiao Xue-glasyr...".


Text från utställningskatalogen "... Och så kom Natten!", Dansmuseet, Stockholm, 2016



Den Svarta Glasyren


""...Och så kom Natten!"
I Jingdezhen i Kina, har svart glasyr på senare tid kommit att uppta mycket av min tid. Inte för att svart skulle vara främsta uttryck för "natt". Snarare min lust att fördjupa mina kunskaper. Genom att jag försöker förstå och utveckla mitt konstnärliga uttryck, vad som händer relaterat till lera, glasyrer och bränning. Allt det där som jag lär i Jingdezhen endast genom att göra det!
I själva lusten att arbet med det svarta ser jag mer. Jag upptäcker tradition och det nya som skapas just nu. Jag lär mig termer som "tian mu", "temoku", "jian yao". I den svarta glasyren reflekteras även den stora världen omkring mig - allt det där jag måste ta ställning till under tiden som jag lär mig vara människa."

"När jag tidigt på lördagsmorgonen stöter ihop med Liu Xi vid ett av de små matstånden på Xinchangdonglu, gatan utanför Skulpturfabriken - Diasu ci chang i Jingdezhen och jag berättar att jag ännu inte lyckats få fason på någon av de svarta glasyrerna, råder hon mig att köpa glasyr i en av de andra butikerna. Jag förklarar att jag redan köpt från flera då hon rycker på axlarna och säger likgiltig att det inte spelar någon roll att hon är utbildad på CAFA, Konstakademin i Beijing, att hon arbetat heltid med keramik i sju år. Hon vet ändå ingenting. Liu Xi menar detta som en uppmuntran."



Text från utställningskatalogen "... Och så kom Natten!", Dansmuseet, Stockholm, 2016


"

• Utställningen på CAFA Art Museum: 月光下的恶作剧 - Pranks in The Moonlight, 2017: SE HÄR
• Narrstrecksprojektet: SE HÄR


HEM
NYHETER
PROJEKT
TEXTER
UTSTÄLLNINGAR
BIOGRAFI
KONTAKT