Texter om

Bühnenstücke

Bühnenstücke. Text av curator Jutta Mattern i katalog "Bühnenreif". Utställningskatalog i anslutning till de två utställningarna "Bühnenreif" 1 Akt & 2 Akt. Arp Museum Bahnhof Rolandseck 23 sept 2016 - 23 april 2017. !00 års jubileum av Dadaismens födelse. 

 

DER BAHNHOF ROLANDSECK wird das Theater sein, in dem sich alle Künste vereinen, um das Wunderbare zu schaffen.[1](Marcel Marceau 1923–2007)

 

På Dansmuseet

Text av Jan Öqvist (scenograf, regissör och arkitekt) - skriven för Facebook 24/4 2016

 

Våga se!

Reportage om Torsten Jurell i Nordiska Akvarellsällskapets medlemstidning Akvarellen, 3/08 Text: jacqueline Stare

 

Torsten Jurells ateljé ser precis ut som en illustration till en konstnärsmyt. Den är inte särskilt stor och den är sprängfylld med konstverk, stora och små och i alla tänkbara tekniker.

Torsten Jurell är medveten om röran och har ett jättejobb med städningen när han ska arbeta i något material som antingen kräver dammfritt eller stort svängrum. Skälet är att han vill ha tidigare arbeten omkring sig för de hör ofta samman, avlar varandra. En liten skiss kan ligga till grund för flera akvareller, ett collage i olika material, ett grafiskt blad, en liten brons eller ett textilcollage!

 

About the artist Jurell

Tyvärr finns inte denna text i svensk översättning!

By Laure Barbizet-Namer-assistant curator in charge of the painting and print department at Musée d'histoire Contemporaine, (the Museum of Contemporary History), Paris

 

IT HAS BEEN said that if Torsten ought to meet anyone in France, it should be me. By that I’m neither saying that it would be pure chance, nor that I am totally irresistible. Far from it. It’s not me as a person, but rather my job that would attract Torsten. Let me tell you about how we met.

En annan bildvärld

Jan Myrdal. Text från boken; Det Brinner!. Manifest 2000

 

DENNA TORSTEN JURELLS stora utställning är mer än intressant. Inte bara för att den sammanfattar vad som för honom nu redan blivit nästan ett livsverk; flera decennier av arbete med form och material. Visst! så kan – och bör – den diskuteras. Men den är intressant också på ett annat sätt än som ett led i en individuell konstnärs utveckling. Utställningen är – det tror jag och det hoppas jag – symptomatisk; den möjliggör därmed frågor om konsten här och nu. Inriktning, bakgrund och möjligheter. Det är så jag skall diskutera hans arbete.

Frestelsen

Lars Andreé. Text från boken; Det Brinner! Manifest 2000

TORSTEN JURELL SITTER vid min sida när vi lämnar motorvägen från Strasbourg och kör vidare mot Colmar. Vid ett gatukök gör vi en paus. Jurell äter en alcasisk varmkorv, knacks dans du pain, och dricker en öl, Kronenbourg 1664. Jurell äter mer än jag. En korp flyger sin kos men vi ser ingen räv. När vi kommer in i Colmar är det onsdag den 7 mars 1990. Det är ingenting ovanligt som händer. Klockan är några minuter över ett, fransk lunchtid, och solen står högt på himlen. Skuggorna under träden är alltför täta.

Syndicate content